Logan stirrade på texten som om han hade sett ett spöke. Hans hand började darra redan innan han rörde vid den.
"Älskling?" frågade jag och gick närmare. "Vem skickade det?" Han svarade inte. Hans blick förblev fixerad vid de loopande bokstäverna i hans namn.
Sedan, knappt mer än en viskning, darrade hans röst. "Nej... det kan inte vara..."
"Kan inte vara vad?" frågade jag.
Han tittade upp på mig, hans ansikte helt askgrått. "Det är från... Vivian."
Det namnet träffade mig hårt.
Vivian, hon som hade krossat hans hjärta på gymnasiet. Hans första kärlek. Hon som hade lämnat honom för någon med pengar, med en framtid som inte bara handlade om en sliten bil och drömmar om ett lokalt universitet.
Logan hade bara nämnt det en gång, kort, som ett gammalt sår som aldrig hade läkt helt.
Jag minns att jag tog det lättvindigt och sa något nonchalant som: "Tja, synd om henne."
Han skrattade inte med mig.
Den kvällen, när han öppnade lådan, skakade hans händer så mycket att jag trodde att han skulle tappa den.
Inuti fanns ett fotografi av en kvinna som stod bredvid en tonårspojke. Han såg ut att vara ungefär femton år gammal, hans mörka hår föll ner över ögonen, och han hade ett blygt, osäkert leende som rörde något djupt inom mig.
Logan kippade efter andan och hans ansikte blev blekt.
Han vände på fotografiet, läste orden som skrivits på baksidan och förblev helt stilla.
"Herregud."
Jag försökte ta fotografiet, men han ryckte undan det som om det brann. Det var då allt började falla isär.
"Logan", frågade jag mjukt, "vad är det? Vem är den här pojken?"
Han svarade inte direkt. Han stod där, rotad i platsen framför fotot, som om det skrev om hela hans liv.
Sedan sa han ord jag aldrig kommer att glömma.
"Jag måste gå."
Han knäböjde och kysste Harper på pannan, sedan Owen. Han verkade vilja säga mer, men visste inte hur.
"Jag älskar er alla", sa han mjukt. "Jag ska förklara snart. Jag lovar. Jag hoppas att ni förlåter mig när ni får veta sanningen."
Han verkade ha svårt att tala.
Och sedan var han borta.
Fortsättning på nästa sida:
